Micaela och Livet

Sista förisdagen för veckan och jag gjorde som igår, preppade mellis och så åkte vi till en park. Spännande med att upptäcka nytt även om vi vart i just denna park tidigare så var det länge sen. Adam sov sig igenom leken men vaknade lagom till fikat. 

 

Vi tog bussen över bron och besökte fruktparken i Liljeholmen. En jättefin men liten park, full med fruktformade hinder, kojor, snurrgrejer, rutchkana och gungbräda. Vi snurrade i en jordgubbe så Eric började må illa och så hände det faktiskt en grej som gav mig lite klump i magen. Eric satt i en äppelsnurra och bredvid oss leker en mamma och hennes barn (antar jag) på runt 5 år. De pratade inte svenska men det var lätt förstått att de lekte kurragömma. Barnet räknade och tjuvkikade vart hens mamma gömde sig och mamman gömde sig bakom några träd och skrattade. Barnet och hon busade och så tittar jag på Eric och ser att han sitter helt berörd och tittar på dem samtidigt som han kliade sig i ögat. 

Kli i ögat betyder att något är fel. Eller jobbigt. Tungt. 

 

Och där kom klumpen i magen. Varför blev han ledsen? Direkt får jag skuldkänslor. Jag leker inte tillräckligt mycket med honom. Så dundrade det i huvudet. Det här har nämligen hänt förrut en gång när Gurra var med honom i parken och han såg en mamma och barn leka tillsammans. Då blev han också tårögd,kliade sig i ögat och sa att det inte var något. Idag pushade jag lite lite. Kanske felaktigt men jag var tvungen kändes det som.

"Ser de ut att ha kul? Vill du också leka kurragömma? Kom!" så lekte vi medans brorsan sov i vagnen. Eric garvade så han nästan grät när jag jagade honom och smög upp bakom honom vid den enorma vattenmelonskivan. 

 

Sen lekte vi Batman-Eric och Superskurken. En vanlig lek som handlar om att bekämpa varandra med diverse naturkrafter. Typ lava möter iskrafter. Han satt i en sån där nätgunga som är lite konformad och jag puttade fart så jag flög upp ett par centimeter varje gång jag tog tag i repkanten. Det var skönt att kunna ge honom 110% engagemang utan att springa efter Adam som helst av allt äter sten, kastar sig för stup eller pillar i elkontakter. 

 

Lyxade med fika på ett jättegulligt litet fik precis bredvid parken. Vi satt ute på deras lilla servering och jag drack en kanongod latte medan Eric mumsade en äppelpaj och kokossmoothie. Adam nöjde sig med majskrokar och hemmagjord smoothie. Satt i typ 5 minuter och bara njöt, hann öppna en Metro (när läste jag ens en riktig tidining senast?) och läste lite om någon skäggparadoch ett fik som öppnat i Sjöstan som jag åkt förbi ett par gånger,  sen blev Eric toanödig och därmed var stunden av lugn slut. Hinka i mig halva glaset av kaffe och så i med mini i vagnen, stora i handen och in i Gallerian som ligger ett litet stenkast därifrån. Där började jakten på toalett, bankomat för att ta ut pengar till toalett, växlingsautomatkrångel och så till sist visade sig att barn under 7 år minsann går in gratis. Kan säga att jag gratiskissade jag med bara för att vara lite rebellisk.