Första natten själv (med kidsen då)
Gurra åkte uppåt lite hastigt igår, så jag är alena med kidsen. Ovant eftersom vi suttit ihop 24/7 i fyra veckor, med undantag för ett par utekvällar för min del. Tänkte att det fakiskt kunde bli lite skönt med en kväll själv. Vi fastnar ju i att kolla på Bron så fort barnen somnat varje kväll. Det tar ca 2 timmar att se ett avsnitt på 1 timme pga alla uppvak. Så igår tänkye jag att jag skulle ta och små städa lite, ni vet de där som läggs i lådor, skjuts undan, plockas bort men inte rensas ut.
Meeen det kunde jag ju glömma. Lill Terror vägrade somna - han blir ju alltid nattan av G nästan. Ammade typ 4 ggr på varje sida, vaggade, vyssade, fläcktade (ja stå under köksfläckten funkar fortfarande men inte just då), gosade, klappade. Han skrek inte och var inte arg, men vägrade. Så till slut gav jag upp och satte oss i soffan med Eric som hade blivit lovad ostbågar och egentidmys när Adam somnat. Lyckades med att göra han glad över att få sova inne hos mig istället. Så halv tio tog jag med mig grabbarna in och så somnade vi bums. Eller inte.
Adam vaknade efter 30 minuter och kom upp i sängen och en timme efter det vakna han ingen sen pågick det under natten. Men men. Eric sov som en nockad gnu iallafall .

skriven
Shit det där låter jobbigt. Sover han alltid så oroligt?